• Svenska
  • Norsk
  • Danmark
  • Finland
  • Snabba leveranser
  • Öppet köp
  • Bäst kundtjänst

Lampor

En lampa eller lampor är i strikt mening en anordning för belysning. I dagligt tal används de synonymt med armatur, som är en avskärmande hållare för glödlampor och lysrör. En lampa som enlig definitionen är en apparat innehåller:

  • Ljuskälla - den del som producerar ljus.
  • Armatur - bland annat elektriska anslutningsdon, sockel och annan teknisk utrustning för att ljuskällan skall fungera.
  • Lampa – apparat med ljuskälla, armatur och yttre utseendemässiga detaljer samt hållare, stativ och annat.

Blandljuslampor

Blandljuslampor är lampor försedd med både glödtråd och kvicksilverbrännare. Denna typ av lampor har cirka 6 gånger längre livslängd och ungefär halva strömförbrukningen för motsvarande ljusflöde jämfört med en vanlig glödlampa. 20-25 lumen per watt är typiskt. Ingen reaktor behövs, lampan kan direkt ersätta en större glödlampa i en befintlig armatur och kopplas direkt till nätspänningen. Lamporna avger en varm ljusfärg och en god färgåtergivning (Ra ca 60-65) och kan direkt ersätta glödlampor. Lamporna är främst avsedda för industri-, gatu- och vägbelysning. Vanliga effekter är 100, 160, 250 och 500 Watt.

I jämförelse med andra ljuskällor som natriumlampor och kvicksilverlampor är den ineffektiv. Idag används den ganska sällan, och är på väg att försvinna.

Blixtlampor

Fotoblixtar eller blixtlampor är en ljuskälla särskilt avsedd för fotografering. De ger extra ljus vid mörka förhållanden, fryser snabba rörelser och lättar upp kontrastrika bilder. Fotoblixtar finns i ett antal utföranden. Vissa mycket enkla, andra inbjuder till kreativ fotografering och blixtteknik.

Volframlampor / Glödlampor

Den traditionellt vanligaste typen av lampor. Ljuset skapas av en glödande tråd, som är gjord av volfram.

Volframlampa, den vanligaste glödlampan och därmed den vanligste ljuskällan. Består av en volframtråd omsluten av en glaskupa monterad i en gängsockel (Edisonsockel - betecknade E14 eller E27, de vanligaste socklarna vilket motsvarar sockeldiamtern 14 mm respektive 27 mm).

Volframlampan har funnits i två varianter. De numera brukade gasfyllda lampan (förr kallade halvwattslampor) introducerades 1913 på marknaden och är fylld med gas. De betydligt äldre vakuumlamporna (förr kallade enwattslampor), vilka brukades mellan åren ca. 1906-1913, har en lufttom glaskupa.

Terminologin hel- och halvlampor har sitt ursprung från måttenheten hefnerljuset (mått på lysets sfäriska medelvärde). Numera används "lampeffekt" som mått på ljusstyrkan i glödlampor. När gasfylld volframlampa introducerades, betydde detta ett stort steg i belysningstekniken.

Ljusstyrkan (i candela) varierar med lampspänningen (pålaggd spänning över volframtråden). Om spänningen ökas 1 procent, ökar ljusstyrkan med 4 procent. En lampas livslängd är omkring 800 - 1 000 timmar. 

En tioprocentig för hög driftspänning reducerar livslängden ungefär till hälften. Glödtrådens motstånd varierar med dess temperatur. I kallt tillstånd kan resistansen vara 1/10 lägre än resistansen i en brinnande lampa. Vid dessa situationer finns därför behov att variera "inkopplingsströmmen" så att den blir densamma som "normalströmmen".

Lysdiod LED lampor

Idag finns det många olika lysdioder som används med fördel som ersättning till både halogen- och glödlampa. Fördelen med lysdioder är att den höga verkningsgraden har gjort att de alltid kan användas i energisparsyfte. 2005 levererar en lysdiod ca 100 lm/W vilket innebär ca 4 W för att ersätta en 40 W glödlampa. De har då en livslängd på 25 000 — 250 000 timmar.

De först framtagna lysdioderna kunde bara leverera rött ljus, men efterhand blev grönt, gult, blått ljus möjligt. Länge gäckades försöken att få fram lysdioder som avger vitt ljus, men till slut har man lyckats klara även den saken.

En praktisk tillämpning av stor ekonomisk betydelse är trafiksignaler, där det höga ljusutbytet och långt liv väl kompenserar kostnaden för det spänningsomsättningsdon, som måste till för att omvandla 230 V till diodernas driftspänning på någon enstaka volt.
Dioderna har antingen färgat skal för att ge en speciell färg eller ofärgat skal.

Stäng